Jag anser att om alla gör det som står i ens makt och det man kan gör borde vi komma närmare en lösning.

 
Hur bör man som politiker tänka om man arbetar för att reducera en fråga såsom barnarbete i tredjevärlden? Först vad man bör göra?  Här i väst borde vi kanske öka antalet kontroller på varor och granska företagen hårdare. Varför? Om man tänker konsekvensetiskt och väger fördelar och nackdelar. Och om man som politiker införde hårdare riktlinjer, skulle konsekvenserna kunna bli att färre skulle avstå från att starta eget och att då arbetslösheten här kanske skulle öka. Tredje världen mister den inkomsten och fattigdomen ökar. Och om inga företag öppnar här i väst, skulle ingen handel av deras råvaror kunna säljas hit.  Och med enbart ett fåtal västföretag i uländerna kan produktionen fortsätta under kanske ännu mer koruppta förhållanden. Eller så kan det leda till att fler entreprenörer äger företag vars produktion sker här och börja marknadsföra ett rättvist pris istället för ett billigt. En trend startas som lockar konsumenter. Som kanske till och med leder till att, då våra inkomster inte täcker vår nuvarande konsumtion, minskar och det i sin tur leder till att miljöförstöringen reduceras. Och i tredjevärlden, när deras största inkomst försvinner, kan komma att bli ännu fattigare. Eller så kan dem gå med i en rättvisare handel och sälja sina råvaror för rättvist pris och arbetare där kan fortfarande arbeta, fast under bättre förhållanden och barn kan istället gå i skolan.  Nu fungerar det inte riktigt så, utan man måste arbete tillsammans mellan länder, men det jag vill komma till är att jag, på en politisk nivå, tror att tänka konsekvensetiskt är det bästa alternativet . Jag tror inte att det räcker med att hålla sig till ett moraliskt tänkesätt. Men i praktiken fungera konsekvensetik bäst, just för att men tänker lite längre. En pliktetiker riskerar att bli för passiv eller bara göra, inte tänka. Och en politisk sinneslagetiker prövar nya saker hela tiden, med goda avsikter, men som kanske går fel allt för ofta. Jag tror att man  på politisk nivå måste ta hänsyn till alla konsekvenser för att nå ett så rättvist resultat som möjligt. Största möjliga lycka till största möjliga antal.

 
Som entreprenör kan det vara en viss skillnad. Ofta startar man ett företag med målet att tjäna pengar. När det är avsikten är det lätt hänt att man blir egoistisk och missar just att tänka på andra. Konsekvensetik fungerar även där, men jag tror att det då är enklare att väga in de egoistiska fördelarna. Jag ger jobb åt fattiga arbetare och deras barn i tredje världen. Jag erbjuder en vara som kommer göra konsumenter lyckliga och min familj och jag kommer få det mer än bra. Jag tror att man måste ha ett sinneslag för god handel. Och göra ett ärligt försök att göra allt med goda avsikter. Att behandla andra såsom jag själv vill bli behandlad. Och jag vet att det finns många saker som inte fungerar riktigt så här med, det kan vara den goda avsikten att göra ett bättre liv för sin familj. Men det hjälper mig att nå min slutsats.

 
Det finns inte ett korrekt sätt att tänka. Att använda sig av alla tre på ett ödmjukt och ärligt sätt är det ultimata. Det är inte så, men det borde vara så. Ta alla konsekvenser till beräkning, ha goda avsikter och i viss marginal använda sig av principen att det inte skulle fungera att alla gjorde så.

 
Det är inte bara nationer emellan som behöver samarbeta. Vi måste alla samarbeta, konsumenter, företag, politiker och organisationer. Försöka inse att vi behöver dela med oss av vår livsstil för att andra ska få möjlighet till detsamma. Jag som konsument kan börja med att tänka över mina köpvanor. Att skapa en marknad där efterfrågan är just rättvisemärkta produkter. Tänka efter vad konsekvenserna av mina handlingar blir, försöka att göra sakar med goda avsikter och komma till insikt med,  att om alla i världen körde bil, skulle det inte fungera och ge upp min körning för någon annan. Stödja organisationer. Visa intresse för poletik och stödja partier som visat sig framgångsrika, inte bara på internationell nivå. Och som entreprenör fundera över till vilket pris jag tjänar pengar. Om vinsten kan fördelas med en organisation som arbetar för en bättre värld. Om politiker delar våra skatteavgifter med organisationer. Att alla parter arbetar tillsammans och om alla gör lite, blir det mycket. Vi kan inte längre förlita oss på att andra ska göra det vi inte riktigt vill inse. Det är inte endast en part som ska stå för lösningen eller endast en part som kan få slut på barnarbetet.

 
Muhammad Yunus är nobelpristagare av fredspriset. Han startade en bank, en bank som ger ut mikrolån till privatpersoner i tredjevärlden. Ett lån som ger låntagaren möjlighet att arbeta sig ur sin egen fattighet genom att exempelvis ha pengar att leva på medans han kan starta ett eget litet företag som gör lerkrukor.  Han fick nobelpriset för att han gjorde något som fungerade i praktiken. Han har hjälpt tusentals människor och till viss marginal hjälpt människor att arbeta under bättre förhållande och minskat antalet barnarbetare. Han gjorde det han kunde göra. Vare sig han tänkte plikt-, konsekvens och/eller sinneslagsetiskt, fick han resultat. Det viktiga är inte att sätta ord på hur man tänker utan stödja, visa uppskattning och få inspiration från dem som lyckats utföra sina visioner.

// Amanda

Politiskt perspektiv

Här i Sverige har vi en blandekonomi så politiker kan fortfarande sätta upp vissa krav, det är fortfarande en fri handel, men t.ex. krav och lagar så som miljö- och arbetsvillkor. Andra länder, i tredje världen, saknar detta och marknaden blir villkorslös. Ofta för att företagen är landets enda möjlighet då det är konkurrens mellan uländerna. Så att ha en statsapparat såsom en diktatur fungerar, då så många andra alternativ inte finns. Det är lite eller inget. En skolpolitik är inte heller så aktuellt. Fler barn som går i skolan, färre barn som kan arbeta och därför mindre resurser än konkurrensländerna.

Om ett ulands statsapparat införde de lagar vi har här i väst är risken stor att dem hamnar utanför handeln som är deras enda inkomst. Barn exploateras till arbete då det är en tillgång för landet. Att inte som statsapparat kunna göra eller gör något, åt det som är en bidragande orsak, att barn inte får en ordentlig utbildning, leder till att dem inte kan få ordentliga arbeten som behövs för att i längre led kunna förhindra fattigdom. Att inte ha en ordentlig skola leder samt till att analfabetism och fattigdom överförs till nya generationer

Ekonomiskt perspektiv

Marknaden ser så ut i dag att alla kan starta eget. Man startar eget för att det ger möjlighet att tjäna pengar. När detta är syftet är det enkelt att förbise vad priset blir för att få tag på den billigaste produktionen. Vi i väst uppmanas ofta till att starta eget, dels för att det då tillkommer fler arbeten för arbetslösa osv. Men tyvärr fungerar det inte alltid så fint som det låter och den billigaste arbetskraften finns i uländerna. Även en hel del av produktionen blir billigare där, då man inte behöver ta hänsyn till de olika lagarna vi har här. Samt att många i uländer är vana vid mindre betalt och ofta inte har några alternativ. Och när en lön är låg och t.ex. en hel familj behöver försörjas, räcker det inte med att föräldrarna arbetar, så då får barn hjälpa till att försörja hushållet. Och även för att få det producerat så billigt som möjligt, sker arbetet under dåliga och farliga förhållanden. Barn exploateras till arbete då dem inte har några andra alternativ.  En bidragande orsak till detta är även att det ofta, i utvecklingsländer, pga. den dåliga ekonomin är brist på utbildade lärare och skolmaterial, vilket i sin tur leder till brister i undervisningen. Barn som inte går i skolan löper mycket större risk att utnyttjas till arbete med hänvisning till det politiska perspektivet. Urbanisering är också en av det faktorer som leder barn till arbete. Människor flyttar från landsbygden i tron om att städerna ska erbjuda bättre levnadsvillkor och bättre jobb, men hamnar ofta i stora kåkstäder där många barn tvingas hjälpa till att arbeta för att försörja familjen. Att inte har råd med rätt vård och hjälp är också en bidragande orsak. Dödsfall eller sjukdom i familjen kan tvinga barn att börja arbeta för att hjälpa till att försörja familjen

Konsekvensen av att företegen här i väst väljer att producera i de billigare uländerna, leder till billigare varor här, vilket ökar konsumtionen. Detta leder till en tajtare konkurrens och fler företag blir tvungna att göra detsamma för att inte gå i konkurs och då ökar också antalet barnarbetare. En eventuell fördel, skulle kunna vara att det då kan förekomma en konkurrens mellan företagen i uländerna . Att det finns tillräckligt många företag att välja mellan för arbetare, så att företagen får locka med bättre löner och bättre arbetsförhållanden och en smärre fördel skulle kunna infinnas. Men med tanke på att det inte finns några lagar mot allianser, förblir kanske detta just det, en eventuell händelse. Men om detta skulle hända eller om det av någon politisk anledning inte längre skulle löna sig och företagen får lov att flytta tillbaka till väst skulle varorna bli dyrare och ett rättvist pris skulle kunna sättas. Om vi inte kommer dit och konsumtionen kommer att öka kommer detta också att leda till en samling av miljöproblem.

Kulturellt perspektiv

Den största kulturella orsaken till barnarbete är det trendmönster som råder här i väst.  Eftersom att trender här hela tiden förändras, så finns möjligheten för företag att ständigt kunna producera nya varor. Reklam och internet och andra medel får oss att ständigt känna behov av att uppdatera våra varor.  En annan orsak är att barnarbete hör till normen i uländer och ses som normalt.

 Eftersom att det ständigt framkommer en efterfråga efter något nytt, finns det möjlighet för nya företag att ta form.  Och konsumenternas inkomster täcker inte det summor pengar som krävs för att enbart köpa rättvismärkta produkter. Vi väljer istället de billigaste alternativen. Entreprenörer är medvetna om detta är deras bästa alternativ är att fortsätta eller börja producera i uländerna och eller använda råvaror där som kanske inte helt uppenbart också har barnarbete bakom sig. Folk i uländer vars medvetenhet inte alltid är den största tar vara på möjligheter såsom att sätta sin son eller dotter i arbete, kanske utan alternativ. Men att detta är alldagligt förbättrar inte situationen.

Slutsats

Om man som politiker införde hårdare riktlinjer, skulle konsekvenserna kunna bli att färre skulle avstå från att starta eget och att då arbetslösheten här kanske skulle öka. Tredje världen mister den inkomsten och fattigdomen ökar. Och om inga företag öppnar här i väst, skulle ingen handel av deras råvaror kunna säljas hit.  Och med enbart ett fåtal västföretag i uländerna kan produktionen fortsätta under kanske ännu mer koruppta förhållanden. Eller så kan det leda till att fler entreprenörer äger företag vars produktion sker här och börja marknadsföra ett rättvist pris istället för ett billigt. En trend startas som lockar konsumenter. Som kanske till och med leder till att, då våra inkomster inte täcker vår nuvarande konsumtion, minskar och det i sin tur leder till att miljöförstöringen reduceras. Och i tredjevärlden, när deras största inkomst försvinner, kan komma att bli ännu fattigare. Eller så kan dem gå med i en rättvisare handel och sälja sina råvaror för rättvist pris och arbetare där kan fortfarande arbeta, fast under bättre förhållanden och barn kan istället gå i skolan.  Nu fungerar det inte riktigt så, utan man måste arbete tillsammans nationer emellan. Och inte bara nationer emellan utan alla behöver samarbeta. Konsumenter, företag, politiker och organisationer. Försöka inse att vi behöver dela med oss av vår livsstil för att andra ska få möjlighet till detsamma. Jag som konsument kan börja med att tänka över mina köpvanor. Att skapa en marknad där efterfrågan är just rättvisemärkta produkter. Tänka efter vad konsekvenserna av mina handlingar blir, försöka att göra sakar med goda avsikter och komma till insikt med, att om alla i världen körde bil, skulle det inte fungera och ge upp min körning för någon annan. Stödja organisationer. Visa intresse för poletik och stödja partier som visat sig framgångsrika, inte bara på internationell nivå. Och som entreprenör fundera över till vilket pris jag tjänar pengar. Om vinsten kan fördelas med en organisation som arbetar för en bättre värld. Om politiker delar våra skatteavgifter med organisationer. Att alla parter arbetar tillsammans och om alla gör lite, blir det mycket. Vi kan inte längre förlita oss på att andra ska göra det vi inte riktigt vill inse. Det är inte endast en part som ska stå för lösningen eller endast en part som kan få slut på barnarbetet.

//Amanda

Politiska orsaker
Företag flyttar sina fabriker till de länder där det är billigast att producera i. Det är för att produktions kostnader skall vara så låga som möjligt, så att de kan tjäna så mycket pengar som möjligt på varan. Målet blir de länder som inte har någon fungerande stats apparat och där det ofta förekommer diktatur, där finns inga regler för hurvida barn arbete etc. får förekomma. Befolkningen är desperata efter jobb, och de gör vad som hällts för att hålla familjen vid liv. Regeringen behöver jobb till befolkningen, och det erbjuder företagen. Om regeringen sätter hårdare krav på företagen, protesterar företagen genom att flytta till nästa billiga land som är i desperat behov av jobb. Det skulle resultera i kris och svält hos befolkningen i det givna landet. Befolkningen skulle börja protestera, en mardröm för en diktaturisk stat som vill behålla dem under kontroll. Så eftersom att länderna är så beroende av företagen så sätts inte kraven om arbetsvillkor, miljö etc. och företagen får fortsätta att exploatera landet och utnyttja barnarbete. 

Ekonomiska orsaker
Kapitalismen gör att företag strävar efter att producera sina varor och tjänster så billigt som möjligt, för att kunna tjäna så mycket som möjligt på produkten. Genom att välja länder som inte har så mycket egna resurser och som inte tar samma hänsyn till mänskliga rättigheter, miljö m.m. öppnar de möjligheten till att producera varor otroligt billigt för att sedan sälja mycket dyrt hemma. Här i väst har vi lagar och bestämmelser om miljö, arbetsvillkor etc. de villkoren kostar pengar och därför blir produktions kostnader betydligt mycket högre om varorna skulle produceras i väst.

Kulturella orsaker
I många länder ses inte barn arbete som någonting ovanligt och dåligt, eftersom att det alltid har förekommit i kulturen i landet. Samt för att det inte finns några regler eller bestämmelser om hurvida barnarbete får förekomma eller ej. Förr fanns ingen skola att gå till, och därför sågs det som självklart att barnen skulle hjälpa till och arbeta på exempelvis fälten för att ha något att göra på dagarna. Konsekvensen av att kulturen inte ser till att barnen går i skolan gör att de fortsätter att få en befolkning som är analfabet och fattig, och barnarbete fortsätter att förekomma för att försörja familjen.

Konsekvenser
Varför barnarbete? Jag tror definitivt att det är på grund av den kapitalistiska värld vi lever i. Den fria marknaden gör att alla gör det som gynnar en själv bäst så som på regeringsnivå, företagsnivå eller som arbetare. Man tar ingen hänsyn till miljö, arbetsvillkor eller mänskliga rättigheter eftersom att det kostar pengar, det är enklare om man kan hoppa över de delarna. Företagen vill alltså pga. Den fria handeln få sina varor så billigt som möjligt, och sälja så dyrt som möjligt. Arbetsvillkor och miljö kostar pengar, så därför drar företagen in på sådana kostnader. När de inte behöver ta hänsyn till miljön bidrar företagen också till miljö förstöring och växthuseffekten.

Barn i sitt oförstånd skickas ut för att hjälpa till att försörja familjen, för att de vuxna konkurreras med barnens arbetskraft, och med det så klarar inte de vuxna av att försörja familjen. I och med det sänks kraven hela tiden på de arbetandes villkor. Befolkningen behöver jobben, så därför går de med på de dåliga villkoren och befolkningen fortsätter att vara fattig, och barn mår psykiskt och fysiskt dåligt.

Barnen får definitivt inte sin värdiga och viktiga barndom, de får inte lära sig de viktiga delar man behöver i vuxen livet så som ex. att läsa eftersom att de inte haft tid och ork att gå i skolan. Och haft en arbetsdag på ibland 14 timmar. Det gör att dessa barn i vuxen ålder inte heller kommer att ha dessa kunskaper, det gör att de kommer bli tvungna att skicka ut sina egna barn för att arbete och då överförs analfabetism och fattigdom till nästa generation. En ond cirkel med andra ord. Landet får en befolkning som inte är utbildade, de fortsätter att vara fattiga, beroende av att företagen ger dem jobb, och barn dör i tidig ålder pga. besvär som företagen givit dem.

// Therese Eriksson

Barnarbete är en väldigt svår fråga att lösa. För det första så kan inte barnen bara sluta arbeta eftersom att de hjälper familjen i många fall att överleva. Om vi konsumenter här i västvärlden bara skulle sluta köpa varor som producerats av barn, skulle inte barnen få någon lön alls och det skulle då bli en ännu värre situation för familjerna. För att komma fram till en lösning på barnarbetet så behöver pengarna i världen fördelas jämnare, så att människor inte behöver vara fattiga utan att alla ligger på samma nivå. Det tror jag dock aldrig kommer ske, men det tror jag skulle behövas för att bli av med de värsta formerna av barnarbete. Vi kan dock idag hjälpa till att öka villkoren för de barn som arbetar, genom att företagen får större krav på sig genom granskningar. För att hjälpa länderna att stå på egna ben behövs det byggas upp en starkstats apparat, och det kan vi hjälpa till med. Barn behöver gå i skolan för att få utbildning och då finns hjälp organisationer som Unicef, som erbjuder lektioner i två skift så att barn som behöver arbeta har möjlighet till både utbildning och arbete. Hjälporganisationerna har också mobila skolor så att de kan nå ut till befolkningen på landet. Jag är därför starkt för metoden hjälp till självhjälp så att länderna kan hjälpa sig själva att bygga upp ett bra och fungerande samhälle. Om jag jämför med organisationer som bara skänker pengar, saker och mat så tycker jag att de negativa konsekvenserna överväger de positiva. Sådana organisationer anser jag är bra vid katastrofer, där hjälpen behövs snabbt. Men de hjälper inte för en hållbar utveckling. Eftersom att länderna blir beroende av att organisationerna serverar dem mat, ledarna i landet tar för det mesta alla pengarna för sig självt. Med mera. Man kan tänka ur flera etiska perspektiv när man vill finna en lösning på denna fråga.

Man kan se ur ett pliktetiskt perspektiv och då skulle svaret vara att barnarbete är fel, för att om alla skulle utföra barnarbete så skulle det inte finnas utrymme till skola och utbildning över huvud taget. Det skulle medföra att analfabetism och fattigdom skulle breda ut sig ytligare, och samhället skulle stanna upp i utvecklingen.

Om man ser ur ett konsekvensetiskt perspektiv kan barnarbete både vara rätt och fel, det är tillexempel rätt om barnet skulle hjälpa sin familj att överleva. Det är fel om konsekvensen blir att barnet får skador, och att fattigdomen fortsätter. Alltså är handlingen rätt om det leder till största möjliga lycka åt största möjliga antal.

Sinneslagsetiker skulle tänka att om man med handlingen menar väl så är handlingen rätt, som till exempel om man köper en vara för att barnet som gjort varan skall få lön, anses handlingen rätt. Även fast konsekvenserna av handlingen blev negativa.

// Therese Eriksson

Vems är ansvaret?

Om en pliktetiker (en som följer sina värderingar alltid) skulle svara på vem som bär ansvaret för barnarbete, skulle svaret hamna hos mig, dig och oss konsumenter. Jag anser också att det är vi som bär ansvaret för barnarbete genom att stödja företag som använder sig av barnarbete ekonomiskt med att vi köper deras produkter. Vi i väst tycker det är bra med billiga produkter, men till vilket mänskligt pris? En pliktetisk tankegrund är ju ”Hur skulle det se ut om alla barn arbete?” Hur skulle det se ut om barn inte fick samma rättigheter att leka och vara fria som andra barn? Åtgärder som vi i väst kan göra för att minska detta problem är att bojkotta produkter av företag som använder sig av barn som arbetskraft. Vi bör också stödja barn ekonomiskt genom att bli fadder genom organisationer som t.ex. SOS barnbyar, och på sätt ge barnen en ekonomisk säkerhet så de kan gå i skolan.

Men finns det bara dåliga saker av barnarbete? Ger det inte ”mest lycka till det största möjliga antalet? Konsekvensetiker använder sig av detta argument, och försöker hitta bra och dåliga saker och lägga dem på en våg.

Vad finns det för saker som gynnar med barnarbete?

·         Barnarbete ger extra pengar till familjerna så de har råd att ge mat till barnen, så barnen slippa svälta så det är någonting bra med det.

·         Barn är en billig arbetskraft, som gör att företagen kan producera sin produkt billigt och sedan sälja den så det gynnar konsumenterna. Om ca 200 miljoner barn arbetar och det gynnar ännu mer konsumenter (oss i väst), då är det ju någonting bra skulle en konsekvensetiker tycka, eftersom det ger mer ”lycka” till väst än till barnarbetarna.

·         I de flesta länder är det inte förbjudet med barnarbete, så det är inte olagligt oftast, alltså är det tillåtet men ur etiskt sätt kan man egentligen inte tänka efter lagar, men det ger en positiv effekt i detta fall skulle jag säga.

Detta är ju ett par bra saker, men vad kan det negativa vara?

·         Barn utsätts oftast för ett tungt och skadligt arbete.

·         Barn får ingen utbildning.

Dem flesta skulle nog tycka att det är fel med barnarbete, men en konsekvensetiker som verkligen tagit ut alla argumenten, skulle se här att barnarbete gynnar familjerna åt barnen som arbetar, barnarbete gör så att flera andra människor i världen kan få billigare produkter. Jag tror att en konsekvensetiker inte skulle tycka att barnarbete inte är något problem om det ger ”mest lycka, till mest möjliga antal”.

Nu har jag gått igenom pliktetikern och konsekvensetikerns tänk. Men det finns en slags etiker kvar och en sinnelagsetiker. En sinnelagsetiker baserar sin etik på sitt sinnelag, lite s.k. ”Jesus tänk”, grundtanken i sinnelagsetiken är om tanken är god är handlingen rätt.

En sinnelagsetiker skulle säga att barnarbete är ett problem och att vi som stödjer barnarbete genom vår konsumtion gör fel. Det blir inget gott i att man köper en produkt som stödjer barnarbete.

Jag sa i början att jag tyckte att vi konsumenter ansvarar för problemet med barnarbete. Men det finns också ett ansvar oss företagen som jag tycker utnyttjar barn som arbetskraft. Och den enda lösningen till företagen ska lyssna är att vi konsumenter säger ifrån genom protester och att bojkotta företagens produkter.

Jag skulle säga att jag är rätt så präglad av sinnelagsetiken och pliktetiken. För jag tycker att barn i andra länder ska ha samma rättigheter som jag hade som barn. Min kristna tro gör också att den gyllene regeln kommer in i detta globala problem, jag tror också att om har en god tanke bakom sina handlingar så det präglar mina egna handlingar. Kan jag behandla min nästa som mig själv om jag inte ger dem samma möjligheter som jag? Svar: nej, har jag en god tanke bakom mitt handlande om jag köper produkter som går emot mina egna värderingar.

Barnarbete är ett problem som löser sig effektivast om du och jag som enkla människor och medborgare i ett konsumtionssamhälle kan säga nej till företagen och börja stödja dessa barn med våra pengar och vår röst i samhället.

//Sebastian Holmgren

Ekonomiska orsaker

Globaliseringen har medfört att världen blivit mindre och diverse industrier som har varit i väst har nu flyttat till U-länder där arbetare har vant sig med en lägre standard och lägre betalt, dom har inte heller samma rättigheter och regler (rätt att gå i skola, miljö avtal etc.) som i Väst. Detta medför att barn, som är ännu billigare arbetskraft kan arbeta. Familjen i dessa U-länder har ofta flera barn och är fattiga, föräldrarna har inte har råd att låta barnen gå i skolan. Därför får barnen arbeta för att försörja familjen.

Företagen som vill göra så mycket vinst som möjligt köper billiga råvaror och produkter som dom ofta inte har koll på att barn har gjort.

Politiska orsaker

I dessa U-länder finns det ofta inte några lagar kring barns rättigheter. U-ländernas statsapparater är ofta instabila och diktaturer. Byar i länderna har kanske ingen skola, så det finns ingen tillfällighet får barnen att gå i skolan och får då istället.

Kulturella orsaker

Länder som använder sig av barnarbetare har en annan kultur, där skolgång inte är något viktigt. I väst och i de ekonomiskt stabila länderna har man ofta krav på utbildning om man ska fungera socialt. Eftersom inte barn behöver inte gå i skolan så gör man mer nytta med arbete. Familjen fungerar ofta på ett annat sätt, då man har större familjer med flera barn än vad man kanske har i väst. Därför behöver barnen i familjen att arbeta för att stödja familjen så den kan leva vidare.

Ekonomiska konsekvenser

En ekonomisk konsekvens av att Väst företagen valt de billigare industrierna i U-länder som använder sig av barnarbete är ju att vi i Väst får billigare produkter, som ökar konsumtionen och barnarbetet kan fortsätta eftersom ingen sätter press på de länderna barnarbetet förekommer.

Men om rättigheterna ändras och barn förbjuds att arbeta kan de inte stödja sin familj ekonomisk och flera barn kan tvingas lämnas ifrån sina familjer. För att stoppa problemet med barnarbetet behövs politiska åtgärder som att andra länder i Väst stödjer barnfamiljerna ekonomiskt så de har råd att gå till skolan.

Om företagen förbjuds att använda sig av industrier där barnarbete tillkommer, kan det leda till att företagen satsar på dyrare industrier i väst där det finns rättigheter till barn och man måste ge arbetarna bättre löner och bättre villkor, vilket kan leda till att företagen måste öka priset på produkterna och företaget kanske inte har då råd med att fortsätta. I U-länderna där industrierna legat blir folket av med sina arbeten och har inte råd att försörja sig, vilket kan leda till diplomatiska problem mellan väst länderna och U-länderna.

Politiska konsekvenser

Om barnen inte går i skolan och får en utbildning kommer det fortsätta att göra så de blir utnyttjade i vuxenliven som billig arbetskraft, eftersom det inte finns ett tvång på skola kommer barnen att arbeta i fabrikerna i hela deras liv som förmodligen kommer att kortas ner. Om man inför skolgång så blir folket mer utbildat och kan kräva bättre villkor på sin arbetsplats.

Om man ekonomiskt använder de diktatoriska ländernas arbetskraft kommer det att göra så att diktaturerna kan fortsätta att styra, om man slutar att stödja länderna ekonomiskt så kan länderna bli demokratiska och barnens rättigheter kommer att föras in ännu mer.

Deras brist på barnsrättigheter ger att barnen ohindrat kan arbeta, eftersom det inte är något brott. Om barns rättigheter skulle bli större skulle den billiga arbetskraft att bli mindre vilket kan göra att företagen väljer att använda annan arbetskraft.

Kulturella konsekvenser

Barnarbetes fortsättning har ingen direkt kulturell konsekvens inom familjen, då oftast i de länderna barnarbete finns har det varit accepterat som en del av kulturen.

Om barnarbete skulle upphäva, skulle familjen inte kunna ha råd att ha kvar barnen. Den ekonomiska situationen som de då utsätts för, kan leda till att det blir kris inom familjen och flera barn blir hemlösa, vilket kan bli en social kris.

Egna tankar

Familjerna i samhället för ju en betydligt ekonomisk lättnad av barnarbete, eftersom deras barn kan arbeta. Det är dock viktigt att jobba emot barnarbete som är skadligt, och ge barnen en chans till utbildning. Utbildning tror jag är viktig så att barnen lär sig att stå upp för sina rättigheter i fabriken/plantagen där de jobbar.

Jag tycker att barnarbete i generell form är fel, men hur kommer det se ut om familjer inte har råd att ha kvar sina barn? Barnens rättigheter måste föras in bättre, även fast det finns ett klart sammanhang med att barnarbete sker i länder med dålig demokrati, och vi i väst har ett ansvar för det.

 

//Sebastian Holmgren

Den chokladen vi köper i Sverige är ofta producerad av barn. Svenska företag som Cloettafazer, Nestle och Craftfoods köper sin kakao från underleverantörer och förädlingsföretag från västafrika där 70 procent av all världens kakao produceras. Och undersökningar från råd och rön, swedwatch och svenska kyrkan visar att det finns hundratusentals barn som arbetar under slaviska förhållanden på kakaoplantagen. För att skära ner frökapslarna används en machete och det resulterar ofta i svåra skärskador. Farliga bekämpningsmedel är också ständigt förekommande på plantagen.  Det svenska företagen vet om detta men blundar som alla andra. Så tänk på det nästa gång du köper din choklad från den lokala affären.

// Hannes

Som ni kanske sett från vår aktion så gick vi hört mot diverse svenska chokladtillverkare.
En sak som kan vara bra att veta är att det inte är själva chokladen som är gjord av barnarbetare utan kakaobönan som chokladen är gjord av är plockad av barn.

Vad kan man göra då för att förhindra att svenska chokladtillverkare använder dessa bönor plockade av barn?
Jo, du kan:


Välja att köpa rättvisemärkt choklad, så får marknaden bevisa för de stora chokladtillverkarna att orättvisa bönor inte lönar sig i längden.

Kräva att chokladtillverkarna ser över deras kakaoinköp!



Sebastian Holmgren

Idag har vi genomfört vår lilla aktion. Vi har besökt Ica skrapan, Coop konsum och hemköp inne i Västerås City. Aktionen gick ut på att vi lämnade lappar med en uppmaning om att tänka efter innan man köper choklad. Här ser ni aktionen i bilder:













Lyckad aktion!
// Therese, Amanda, Sebastian och Jesper

För att vi ska kunna minska antalet barnarbetare tror jag det är viktigt att förstå orsakerna.

Det två främsta orsakerna till barnarbete är fattigdom och andra ekonomiska faktorer.  Barn exploateras till arbete då dem inte har några andra alternativ.  En faktor är bland annat att det ofta, i utvecklingsländer, är brist på utbildade lärare och skolmaterial, vilket i sin tur leder till brister i undervisningen. Barn som inte går i skolan löper mycket större risk att utnyttjas till arbete. Barn som inte får den utbildning dem behöver, gör att de inte kan få ordentliga arbeten som behövs för att i längre led kunna förhindra fattigdom. Urbanisering är också en av det faktorer som leder barn till arbete. Människor flyttar från landsbygden i tron om att städerna ska erbjuda bättre levnadsvillkor, men hamnar ofta i stora kåkstäder där många barn tvingas hjälpa till att arbeta för att försörja familjen. Dödsfall eller sjukdom i familjen kan också tvinga barn att börja arbeta för att hjälpa till att försörja familjen. I Afrika där över 28 miljoner människor är smittade av hiv/aids, håller en hel generation vuxna på att utrotas och miljontals föräldralösa barn tvingas överta försörjningen av familjen. Andra orsaker till barnarbete är till exempel överbefolkning, krig, nationernas egna sociala mönster och traditioner.

Jag och min pappa diskuterade i veckan etik och moral. Han sa något som jag tycker var relevant för ämnet och som ni kan föra med er nästa gång ni väljer vilka varor som ska handlas.

”Det värsta med en dålig handling är inte handlingen i sig själv, utan bristen av insikt, sann ånger och tillrättaläggelse av den dåliga handlingen.”

// Amanda

Källa: Unicefs hemsida http://www.unicef.se/stoppa-exploateringen-av-barn-nu/fakta-om-exploatering-av-barn/barnarbete

Jag Hannes och min vapendragare Jesper har idag planerat en aktion! Vi har planerat att med hjälp av små lappar uppmärksamma varor från stora företag som är gjorda av barn. Vi kollade upp vilka företag som köper in produkter gjorda av barn. Vårt första tillslag blir mot chokladindustrin. Det här var lite kort om vad vi håller på med just nu. Vi updaterar inom kort!

// Hannes och Jesper

Vi hade möte med gruppen i början av dagen, och där gick pratet om planen för aktionen, snacket och planen är att vi skall göra lappar med information om barnarbete, samt en bild. Vi har som förslag att lägga dessa lappar ibland blandannat choklad i affärer. Detta för att choklad är en stor branch där barnarbete ofta förekommer. Vi bestämde på gruppmötet att jag kunde jobba med en av de inviduella uppgifterna. 

Vi försöker få tag i Unicef utan resultat vi har både mejlat och ringt. Men de svarar ej. Sebastian har idag kontaktat amnesty via mejl, för att se om vi kan samarbeta med dem istället.

Jag själv har börjat med en av de inviduella uppgifterna, jag har börjat skriva på orsaker och konsekvenser med barnarbete. jag tycker att jag kommit långt på denna lektion, är uppe i mer än hälften av sidan.

Arbetet i gruppen tycker jag idag har fungerat bra, dock hade vi inte ett möte efteråt för att kolla så att alla har gjort sin del. Men jag hoppas verkligen att alla har gjort det de skulle.

// Therese Eriksson

Denna smått humoristiska bild har ett allvar i sig.
Väljer vi att vägra handla varor tillverkade av barn för kvalitén eller för vi tycker det är fel?
Vart är vårt konsumentionssamhälle på väg?

Sebastian Holmgren

Hittade en lång artikel om lite ekonomi och barnarbete I Kina där de berättade bland annat om fem fall av förgiftning i en fabrik. Det handlade om att det var fem flickor som verkade blivit förgiftade av koldioxid rök. I ett försök att dölja sin inblandning i flickornas död beordrade chefen i panik att kropparna skulle omhändertas omedelbart. Senare undersökningar visade på att två av flickorna förmodligen hade begravts levande. Detta har chockat även Kineserna som ändå är vana med förödande nyheter.
Tänk vad många liknande fall som sker utan att det uppmärksammans allts…

Källa:  http://www.china-labour.org.hk/en/node/15889

// Therese Eriksson